Av tradition har vi två block, höger och vänster, och aldrig mötas de båda... vad jag menar är att när något av blocken har makten så gnäller resten och klagar, mest för att de inte får vara med och leka "beslutsfattare". Oavsett vilka lösningar så skall man klaga. Typ om regeringen skulle säga "alla skall äta glass på lördagar" så skulle oppositionen säga istället "fy vad orättvist, det är helt fel, vi tycker att alla skall ha sockerkaka också". Och på detta sätt blir mediasvaren mer cyniska för vart år.
Vad kan vi då lära av USA? Jo en fundamental sak. Visst finns det två läger som inte alltid håller med varandra, det går inte att komma ifrån. Men när en president är president så sluter man upp och "tjänar" honom för landets skull, för USA, oavsett parti.
I Sverige skulle vi nog bli stoltare om vi hade fler politiker med visioner och framtidstro oavsett om man är med regeringen eller ej.
Tänk er att Mona Sahlin, eller Peter Eriksson skulle säga "okej vi har andra förslag, men om riskdagen nu har beslutat detta så stödjer vi det och går vidare, vi kommer med våra förslag och om riksdagen gillar dem så kommer en klok regering att lyssna på dem också, för de vet att vi vill bygga Sverige".
Skulle detta inte öka respekten för politiker och politiken? Enade vi stå, söndrade vi falla" Men kanske det är för enkelt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar