Var på snabbvisit i Göteborg förra veckan och besökte då platser där jag upplevt något som barn. Här är Feskekörkan där moster Ellen hade fiskaffär. Där i kanalen låg ett par fiskebåtar infrusna en vinter och jag gick på isen på utsidan ena båten där isen brast. Jag trodde jag skulle drunkna eftersom jag inte kunde simma och vattnet var iskallt. Plötsligt tar någon tag i kragen och drar upp mig på däck och levererar mig in i Feskekörkan för vidare avbasning och värme.Mot bottre änden av saluhallen här höll Christina McGregor till med sitt fiskstånd ute i det fria. På kvällarna släpade mor Connie som 12-åring överbliven fisk, lädor och stånd på släpkärra hela vägen uppför backen för nattinkvartering. Tänk dig vägen åt vänster av Feskekörkan i en stor sväng upp mot husen som ses ovanför. Jag besökte samma dag Saluhallen i stan och såg vid 17-tiden hur man tog ner sina stånd utomhus och packade alltsammans i bekväma lastbilar och släp för att åka hem för dagen. Hela nedtagningen tog sisådär 30 minuter och ingen tycktes trött. Det var annat på mammas tid. Smått nolstalgisk följde jag ilastningen och föreställde mig lätt hur kämpigt det måste ha varit för den unga flickan som därefter gick till hamnkrogen och försökte få med sig sin givmilda men berusade mormor hem.
